jag kommer ihåg den dära dan,de var massor med sambatrummor,de var otroligt jobbiga men vi stog och lyssna endå.med våran/din lilla hund trixie så otroligt sööt liten varelse.vännen du är allt,jag älskar dig så otroligt mycket.

Ja hatar dig så mycket, men endå gillar ja dig så mycket, kan inte lita på dig, men endå gör ja de, ja vill ha digmen vågar inte säga de till dig, blir så avensjuk på dom dära texternani skickar till varandra, vad har ja gjort för felvarför svarar du inte på mina, raring..känner du lika dant, eller är de barajag som inte kan förstå att du bara skojjar med mig, är ja så dum, SNÄLLA RARING LÅT MIG ÄLSKA DIG FÖREVIGT!

Jag kommer fortfarande ihåg,gör du de ?de var nog sommarens bästa minne.men att du inte förstog att ja kände mig utanför när ni hade kul och ni prata inte ens med mig i slutet ja blev så sårad,så jag åkte hem utan dig,på den dära båten som tog 2-3h på sig för att komma hem.Och när ja satt där och kolla ut mot havet rann tårarna,jag lämmnade nån jag borde ha tagit med mig hem.. Förlåt,men du sårade mig först.